Förslaget till ny könstillhörighetslag, som vänsterpartierna, Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom, innebär att alla från 16 års ålder och uppåt ska kunna byta kön i folkbokföringen, utan krav på föregående mediciniska behandlingar och ingrepp. Det finns viktiga skäl för att stoppa en sådan lagändring, vilka inte vägs upp av skäl som kan anföras till stöd för denna.
Medborgerlig Samling är ett frihetligt, liberalt parti som vill ge största möjliga frihet för den enskilde att leva sitt liv enligt egna preferenser, utan statliga tvång och styrmedel. Förslaget till ny könstillhörighetslag handlar dock inte om det, utan om att lätt kunna ändra en uppgift om ett faktiskt förhållande – en persons kön – efter personens önskemål. Följderna för exempelvis offentlig statistik, sjukvården, rättsväsendet, idrotten med mera är svåra att förutse i detalj.
Det viktigaste skälet för att förkasta lagförslaget består dock i att stat och samhälle måste akta sig för att låta upplevelser och uppfattningar som kan vara tillfälliga få omedelbart genomslag i personens status i folkbokföringen. Detta gäller i synnerhet unga personer. Risken är att staten gör sig till ett verktyg för att förstärka och bekräfta den enskildes uppfattning att byte av könstillhörighet är den enda vägen framåt, i ett skede när denna uppfattning inte nödvändigtvis är särskilt djupt rotad. Därmed finns det även en fara för att den nya lagen underblåser förhastade medicinska ingrepp på unga. Denna invändning har framförts av sakkunniga och måste väga tungt.
Sammantaget ser därför inte MED att lagändringen är någon verklig frihetsreform. Liberalism svävar för övrigt inte i ett tomrum, utan den måste förhålla sig till verklighet och vunna erfarenheter. Här är det viktigt att väga in den konservativa insikten att det kan vara bra att skynda långsamt och inte genast låta tidsandan få genomslag i lagstiftningen.
Alla människor har naturligtvis rätt att bli respekterade för sina livsval, så länge ingen annan tar skada. Lagförslaget handlar emellertid inte om det, utan om att använda staten som ett slags bekräftelse i en identitetspolitisk kamp, där grundläggande fakta som könstillhörighet i folkbokföringen får stryka på foten. Det finns inga starka skäl för att låta detta ske. Tvärtom är förslaget riskfyllt.
