Jämställdhets­myndigheten

Jämställdhetsmyndigheten har som uppdrag att främja jämställdhet mellan kvinnor och män i samhället. Men hur hjälper menscertifiering av arbetsplatser till en kostnad av en halv miljon kronor jämställdhet? Eller en feministisk crash-course i syfte att motverka den mansdominerade kärnvapendebatten? 

Vi hävdar att myndigheten är ideologiskt inriktad och har som mål att påverka och förändra den allmänna opinionen i en specifik riktning. Vi vill inte ha skattefinansierade uppfostringsmyndigheter – lägg ned. 

Därför ska myndigheten avvecklas

Att folket uppfostras till att “tycka rätt” genom statligt finansierad opinionsbildning hör inte hemma i en modern demokrati. Myndigheten verkar ha skapats främst för att uppfylla en politisk agenda. Även om jämställdhetsmyndigheten utför vissa viktiga uppgifter – som att bekämpa könsstympning och hederskultur – så finns det andra, mer lämpade aktörer som kan ta över detta arbete.

När man läser i förarbetena inför inrättandet av Jämställdhetsmyndigheten, bland annat SOU 2015:86, så inser man snart att beslutet att inrättandet av myndigheten föranleddes av att män och kvinnor inte beter sig likadant. Man noterade att det satt fler män på höga poster i samhället, att en betydligt lägre andel kvinnor jobbar heltid jämfört med män och att arbetsmarknaden fortfarande i hög grad är könsuppdelad. Likaså noterades att pojkar och flickor gjorde olika val till gymnasieskolan och högskolan. Detta sågs som problem som behövde rättas till.

Låt oss först vara ense om att det hade varit problematiskt om det varit så att män och kvinnor inte haft samma möjligheter att göra vissa vägval i livet. Men i Sverige idag ges kvinnor och män, pojkar och flickor samma möjligheter, men utfallet blir alltså ändå olika. Det är dock inte märkligt då kvinnor och män generellt tenderar att göra olika val på gruppnivå. Det här är väl belagt i forskning, men när man stirrar sig blind på det irrelevanta utfallet istället för de mer relevanta möjligheterna då kommer man landa i att här föreligger en orättvisa som behöver rättas till. Men den ingången är alltså fel från början.

Vi skall dock vara rättvisa och nämna att det finns en del arbete som i dagsläget ligger hos Jämställdhetsmyndigheten som är viktigt. Bland annat har vi arbetet med att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor, sprida kunskap om hederskultur och även motverka arbetskraftsexploatering. För dessa områden finns det dock andra, mer lämpade aktörer som kan fortsätta att driva arbetet, som de gjorde innan Jämställdhetsmyndigheten inrättades 2017.

Det går inte att komma till en annan slutsats än att den då uttalade feministiska regeringen ville ha denna myndighet till att kröna sin feministiska hjässa med. Som en accessoar.

I en demokrati ska dock inte människor uppfostras till att “tycka rätt” eller “agera rätt” genom statligt finansierad opinionsbildning. Det finns ingen berättigad plats för skattefinansierad identitetspolitik i Sverige och inte heller för en ideologiskt baserad myndighet.

Vi föreslår att Jämställdhetsmyndigheten läggs ner i sin helhet och att den verksamhet som kan anses vara av godo förs över till andra myndigheter och organisationer.

Mer om myndigheten

Ramanslag: 74,3 miljoner kr (2021)
Transfereringar från staten: 33,7 miljoner kr (2021)
Antal anställda: 97 (genomsnitt för 2021)
Personalkostnader: 86 miljoner kr
Generaldirektör: Lena Ag, tidigare politisk sakkunnig hos dåvarande biståndsminister Pierre Schori. Har varit kampanjansvarig för Greenpeace och var med och bildade stiftelsen Kvinna till Kvinna.
Uppdrag: Från regeringens hemsida: ”Jämställdhetsmyndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken. Myndigheten ska arbeta med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen och ska bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken”.

Vilka får pengar från Jämställdhets­myndighten?

Jämställdhetsmyndigheten delar årligen ut bidrag till ett antal olika föreningar, projekt och organisationer. Här är ett axplock av föreningar som fick pengar från myndigheten under 2022:

• Lesbisk Makt – En förening som enligt egen utsago vill skapa en stark lesbisk folkrörelse och “sätta lesbiska tankar och känslor i rörelse hos alla” för att världen ska bli mer lesbisk. 421 051 kr i organisationsbidrag.

• Mensen – forum för menstruation. En organisation som utifrån en intersektionell utgångspunkt jobbar med att få ett mer mensmedvetet samhälle. 262 499 kr i organisationsbidrag.

• Sätt bollen i rullning 2.0 – Ett projekt som eftersträvar ett mer jämställt styrelsearbete inom idrotten och “vill skapa en nulägesbild genom en omfattande kartläggning av könsfördelningen bland förtroendevalda i tre utvalda distrikt (alla föreningar, från bredd till elit ingår i kartläggningen) med efterföljande kvalitativ maktanalys.” 1 732 428 kr i projektbidrag.

• Gröna Kvinnor – en förening som beskriver sig med följande ord: “Gröna Kvinnor ser till helheten, vi kopplar mäns våld mot kvinnor och våld mot naturen, moder jord, som resultat av patriarkal struktur grundad på över och underordning” och bland annat anser att de “tydliggör patriarkal uppbyggnad av energisystem”. Organisationsbidrag utgick med 415 567 kr.

• Interfem – en förening som beskriver sig som en antirasistisk och feministisk tankesmedja där de beskriver att “Utgångspunkten för allt arbete inom Interfem, såväl externt som internt, är en intersektionell förståelse av makt”. Föreningen fick organisationsbidrag på 447 402 kr för 2022.