Försvarspolitik
Rikets militära och civila försvar är en av statens allra mest centrala uppgifter. En trovärdig försvarsförmåga innebär att vi kan hävda vår rätt och har friheten att välja den politik som vi önskar för Sverige.
Det är krig i Europa. Det medför att dagens försvarsekonomi inte räcker till för att upprusta i den omfattning som behövs för att möta eventuella aggressioner från omvärlden.
Vi anser:
- Försvaret ska tillföras 250 miljarder kronor extra, omedelbart.
- Försvarsanslag på minst 4% av BNP
- Väsentligt höjda löner till försvarsmaktsanställda
Ett starkt svenskt försvar i samarbete med andra
Medborgerlig Samlings försvarspolitiska program har en kärna där medlemskap i NATO ingår, och minst 4% av BNP till försvaret. Utöver det behövs det en engångssatsning på akuta åtgärder på 250 miljarder kronor på framförallt infrastruktur, materiel och löner.
Sverige kan inte ensamt stå emot motståndare med tillgång till kärnvapen. Till detta krävs medlemskap i försvarsalliansen NATO. Däremot ska det svenska försvaret klara av en konventionellt beväpnad motståndare på svenskt territorium och stödja andra allierade nationer.
Krig och katastrofer ställer höga krav, vilket ska avspeglas i både löner och rekrytering. Under 2020-talet kommer en av fyra officerare att gå i pension. Tillväxten är inte tillräcklig med dagens system. En ettårig könsneutral totalförsvarsplikt ska införas, där man genomför militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring, vilket ska utgöra grunden för rekrytering till totalförsvaret. Totalförsvarsplikten kommer också att medföra att medborgaren blir delaktig i samhällets kris- och katastrofhantering. Krigsförbanden ska bestå av både anställda och värnpliktiga.
Självförsörjningsförmågan ska vara god
Pandemin, elbrist och bränslepriser har visat att störningar i landets självförsörjning kan uppstå av flera anledningar. Därför måste vi ha ett totalförsvar med tillräcklig uthållighet för att klara de flesta kriser och påfrestningar som landet kan råka ut för, oavsett omvärldsläge. Därför ska tillverkning av krigsviktig ammunition utökas i Sverige, både för nationella behov och stöd till allierade länder.
Civilt skytte ska underlättas
Skjutbanor och skytteanläggningar ska klassas som samhällsviktig verksamhet. Detta för att öka tillgången till skjutbanor för civilt och militärt skytte. I praktiken innebär det att varje kommun åläggs att säkerställa tillgång till skjutbanor för kommunens invånare, enskilt eller i samverkan med andra kommuner. Där det är möjligt, ska kommunen och försvarsmakten samverka när det gäller skjutbanor.
En statlig säkerhetstjänst
Skandalen med Transportstyrelsens register får aldrig hända igen. Därför ska myndigheters egna säkerhetstjänster ersättas av en statlig säkerhetstjänst, som ställer samma säkerhetskrav på alla myndigheter och offentliga verksamheter. Dagens system försvårar delning av sekretess mellan myndigheter, vilket försvårar brottsbekämpning och underrättelsearbete. Med enhetliga krav från säkerhetstjänsten kan dessa problem reduceras.
Bekämpning av nationell och internationell terrorism
Terroristorganisationer som IS är mer lika militära organisationer än kriminella till sitt arbetssätt och sina metoder. Det är rimligt att Försvarsmakten på ett mer naturligt sätt ska kunna delta i bekämpandet av terroristorganisationer både nationellt och internationellt.
Terroristorganisationer ska kunna betraktas som kombattanter mot Sverige och våra allierade. Det gäller särskilt terroristorganisationer som uttalat vill bekämpa vår demokrati, rättsstaten och våra grundlagar.
